Nedanstående tio budord kommer från ett urklipp ur tidning från 1970-talet. Håll till godo!
1.Gå barfota så ofta du kan
2.Stanna alltid upp njut när du kommer ur liften på fjället.
3.Krama någon minst gem gånger om dagen.
4.Tala om för dina vänner att du älskar dem.
5.Skrapa ur det sista ur såskoppen med en slickepott.
6.Stå minst fem minuter framför spegeln varje dag tyck om dig själv.
7.Ta en annan väg till jobbet ibland.
8.Umgås mer med din mormor.
9.Sitt tyst för dig själv tjugo minuter om dagen.
10. Bada naken på sommaren.
Hej jag heter Mikael Bender. Jag är 19 år. Just läser jag socialprofil på allmänlinje på Hellidensfolkhögskola. På fritiden brukar jag umgås mycket med min familj och mina vänner. Jag buggar också med min bästa vän på fritiden, det tycker jag är riktigt kul. Min familj består av min mamma Eva och pappa Ulf och mina två syskon Jimmy och Viktoria.
fredag 15 april 2011
Studenten
En entusiastisk student kom en dag och frågade sin lärare in för en kurs.
-Jag vill verkligen lära mig så mycket som möjligt under den här kursen. Tror du att det räcker om jag går igenom kursboken fem gånger?
-Jag tror inte det viktiga är hur många gånger du går igenom boken, svarade läraren, utan hur många gånger boken går igenom dig.
-Jag vill verkligen lära mig så mycket som möjligt under den här kursen. Tror du att det räcker om jag går igenom kursboken fem gånger?
-Jag tror inte det viktiga är hur många gånger du går igenom boken, svarade läraren, utan hur många gånger boken går igenom dig.
Livets Hemlighet
En gång för länge sen, strax innan människan skulle skapas, samlades gudarna till rådsmöte. De skulle bestämma var Livets hemlighet skulle gömmas.
Man föreslog att Livets hemlighet skulle gömmas längst in i det högsta berg, under den djupaste dal eller långt ner under en sjöbotten. Förslagen röstades ner, då alla innebar att Livets hemlighet ganska enkelt kunde hittas, skulle den säkert säljas till högstbjudande.
-Nej, sa en av gudarna, Livets hemlighet måste gömmas väl, så att den är svår att hitta, samtidigt som den ska vara tillgänglig för alla och jag vet precis sådant ställe.
Så kom det sig att gudarna gömde Livets hemlighet inuti människan.
Man föreslog att Livets hemlighet skulle gömmas längst in i det högsta berg, under den djupaste dal eller långt ner under en sjöbotten. Förslagen röstades ner, då alla innebar att Livets hemlighet ganska enkelt kunde hittas, skulle den säkert säljas till högstbjudande.
-Nej, sa en av gudarna, Livets hemlighet måste gömmas väl, så att den är svår att hitta, samtidigt som den ska vara tillgänglig för alla och jag vet precis sådant ställe.
Så kom det sig att gudarna gömde Livets hemlighet inuti människan.
torsdag 14 april 2011
Ett barn
Ett barn som kritiseras
lär sig att fördöma.
Ett barn som får stryk
lär sig slåss
Ett barn som hånas
lär sig blyghet.
Ett barn som utsätts för ironi
får dåligt samvete.
Ett barn som får uppmuntran
lär sig förtroende.
Ett barn som möts med tolerans
lär sig tålamod.
ett barn som får beröm
lär sig att uppskatta.
Ett barn som får känna vänskap
lär sig vänlighet.
Ett barn som får uppleva trygghet
lär sig tilltro.
Ett barn som blir omtyckt och kramat
lär sig att känna kärlek i världen.
lär sig att fördöma.
Ett barn som får stryk
lär sig slåss
Ett barn som hånas
lär sig blyghet.
Ett barn som utsätts för ironi
får dåligt samvete.
Ett barn som får uppmuntran
lär sig förtroende.
Ett barn som möts med tolerans
lär sig tålamod.
ett barn som får beröm
lär sig att uppskatta.
Ett barn som får känna vänskap
lär sig vänlighet.
Ett barn som får uppleva trygghet
lär sig tilltro.
Ett barn som blir omtyckt och kramat
lär sig att känna kärlek i världen.
Valpar till salu
En djuraffär hade fått in fem nya valpar. En pojke kom in genom dörren för att titta på dem.
-Hur mycket kostar en valp? frågade han.
-Mellan femhundra och åttahundra kronor, blev svaret.
-Jag har bara åttio kronor, men kan jag få titta på dem ändå.
-Javisst! svarade affärsinnehavaren.
Pojken kelade med valparna och längtade efter att kunna köpa en av dem. Han noterade att en av valparna var blygare än de andra och verkade gömma sig i ett hörn.
-Vad är det för fel på den hunden? frågade han.
-Den är halt, sa affärsinnehavaren. Veterinären, som var här igår, sa att det är kroniskt och att den kommer att förbli halt.
Pojken sken upp och sa att han ville köpa den valpen och frågade hur mycket den kostade.
-Den där valpen kan du få om du vill, helt gratis, men vad ska du med den till? frågade innehavaren.
Pojken blev upprörd och stirrade rakt in i ögonen på innehavaren och fräste:
-Den valpen är precis lika värd som de andra valparna och jag tänker betala fullt pris. Du får åttio kronor nu och resten betalar jag av en gång i månaden tills skulden är betald.
Innehavaren såg förundrat på pojken och frågade igen:
-Varför vill du ha en valp som inte kan skutta ock leka som de andra.
Pojken böjde sig då fram och kavlade upp sitt högra byxben för att blotta sin benprotest. Sedan sa han:
-Den valpen behöver någon som förstår.
-Hur mycket kostar en valp? frågade han.
-Mellan femhundra och åttahundra kronor, blev svaret.
-Jag har bara åttio kronor, men kan jag få titta på dem ändå.
-Javisst! svarade affärsinnehavaren.
Pojken kelade med valparna och längtade efter att kunna köpa en av dem. Han noterade att en av valparna var blygare än de andra och verkade gömma sig i ett hörn.
-Vad är det för fel på den hunden? frågade han.
-Den är halt, sa affärsinnehavaren. Veterinären, som var här igår, sa att det är kroniskt och att den kommer att förbli halt.
Pojken sken upp och sa att han ville köpa den valpen och frågade hur mycket den kostade.
-Den där valpen kan du få om du vill, helt gratis, men vad ska du med den till? frågade innehavaren.
Pojken blev upprörd och stirrade rakt in i ögonen på innehavaren och fräste:
-Den valpen är precis lika värd som de andra valparna och jag tänker betala fullt pris. Du får åttio kronor nu och resten betalar jag av en gång i månaden tills skulden är betald.
Innehavaren såg förundrat på pojken och frågade igen:
-Varför vill du ha en valp som inte kan skutta ock leka som de andra.
Pojken böjde sig då fram och kavlade upp sitt högra byxben för att blotta sin benprotest. Sedan sa han:
-Den valpen behöver någon som förstår.
En enkel handling
Janne var på väg hem från skolan en dag när en kille längre fram på trottoaren snubblade och tappade alla sina saker. Det låg böcker och pennor spridda över trottoaren och Janne skyndade att hjälpa till med att plocka upp dem. De två pojkarna skulle åt samma håll så Janne hjälpte till att bära en del av sakerna hem till den andra killen.
När de gick på vägen hem berättade pojken att han hette Peter och att han var mycket tacksam för att hjälpen att bära. Janne stannade en stund och käkade mellanmål och kollade på TV. De snackade en stund om ingenting och skrattade åt Peters lilla hund.
Därefter umgicks de då och då efter skolan och käkade lunch ihop ibland. De gick båda ur högstadiet och hamnade på samma gymnasium. Under åren som följde umgicks de inte särskilt mycket, utan sågs bara sporadiskt.
-När bara tre veckor återstod av gymnasiet bad Peter att få prata med Janne. Han påminde honom om dagen de först träffades.
-Har du aldrig funderat på varför jag bar på så mycket grejer den där dagen? frågade Peter. Du förstår, jag hade rensat mitt skåp för att inte ställa till det för någon annan. Jag var på väg hem för att begå självmord, men när vi hade pratat ett tag den där eftermiddagen insåg jag att jag skulle sakna livet och att det faktiskt finns människor med gott hjärta. Jag vill bara att du ska veta att när du plockade upp mina böcker den där dagen så räddade du mitt liv.
När de gick på vägen hem berättade pojken att han hette Peter och att han var mycket tacksam för att hjälpen att bära. Janne stannade en stund och käkade mellanmål och kollade på TV. De snackade en stund om ingenting och skrattade åt Peters lilla hund.
Därefter umgicks de då och då efter skolan och käkade lunch ihop ibland. De gick båda ur högstadiet och hamnade på samma gymnasium. Under åren som följde umgicks de inte särskilt mycket, utan sågs bara sporadiskt.
-När bara tre veckor återstod av gymnasiet bad Peter att få prata med Janne. Han påminde honom om dagen de först träffades.
-Har du aldrig funderat på varför jag bar på så mycket grejer den där dagen? frågade Peter. Du förstår, jag hade rensat mitt skåp för att inte ställa till det för någon annan. Jag var på väg hem för att begå självmord, men när vi hade pratat ett tag den där eftermiddagen insåg jag att jag skulle sakna livet och att det faktiskt finns människor med gott hjärta. Jag vill bara att du ska veta att när du plockade upp mina böcker den där dagen så räddade du mitt liv.
Sjöstjärnor
En turist kom gående på en övergiven strand i Mexico och han kunde snart skönja en annan man på avstånd. När han gått en stund kunde han se att det var en av byborna från en by i närheten. Denne höll på att kasta saker i vattnet i jämn takt.
Turisten trodde att mannen kastade små flata stenar för att studsa på vattnet, men när han kom närmare såg han att det var sjöstjärnor som kastades ut. Hela stranden var full av hundratals sjöstjärnor som spolats upp av vågorna.
Mannen förklarade för turisten att om han inte kastade tillbaka sjöstjärnorna skulle de dö av brist på syre. Turisten blev förbluffad av mannens ambitioner och frågade om det inte kändes hopplöst.
-Det måste ju finnas tusentals sjöstjärnor bara på den här stranden, för att inte tala om alla andra stränder, sa han. Vad tror du att det har för betydelse att du står och kastar tillbaka några av dem?
Mannen log och plockade upp ytterligare en sjöstjärna och sade sedan:
-Det har betydelse för den här
Turisten trodde att mannen kastade små flata stenar för att studsa på vattnet, men när han kom närmare såg han att det var sjöstjärnor som kastades ut. Hela stranden var full av hundratals sjöstjärnor som spolats upp av vågorna.
Mannen förklarade för turisten att om han inte kastade tillbaka sjöstjärnorna skulle de dö av brist på syre. Turisten blev förbluffad av mannens ambitioner och frågade om det inte kändes hopplöst.
-Det måste ju finnas tusentals sjöstjärnor bara på den här stranden, för att inte tala om alla andra stränder, sa han. Vad tror du att det har för betydelse att du står och kastar tillbaka några av dem?
Mannen log och plockade upp ytterligare en sjöstjärna och sade sedan:
-Det har betydelse för den här
Den nöjda fiskaren
En fiskare hade avslutat sitt arbete för dagen och satt intill sin båt på stranden. En rik affärsman passerade och upprördes över att se fiskaren lata sig på stranden och titta på solnedgången.
-Varför är du inte ute och fiskar? frågade affärsmannen.
-Därför att jag fångat tillräckligt med fisk för idag. Nu sitter jag här och tar det lugnt och njuter av eftermiddagssolen, svarade fiskaren.
-Vad skulle jag göra med den fisken? undrade fiskaren.
-Du kan sälja den och tjäna mer pengar, blev svaret. Med pengarna kan du köpa en motor till din båt. Sen kan du åka längre ut på havet och fiska på djupare vatten, fånga mer fisk och köpa nylonnät. Det kan ge dig ännu mer fisk och ännu mer pengar. Snart kommer du att ha tillräckligt med pengar för att köpa en båt till. Sen kan du bygga upp en hel fiskeflotta, sälja den och tjäna massor med pengar
-Vad ska jag göra sen? frågade fiskaren.
-Sen kan du varva ner, ta det lugnt och njuta av livet, sa affärsmannen.
-Det är ju precis vad jag gör.
-Varför är du inte ute och fiskar? frågade affärsmannen.
-Därför att jag fångat tillräckligt med fisk för idag. Nu sitter jag här och tar det lugnt och njuter av eftermiddagssolen, svarade fiskaren.
-Vad skulle jag göra med den fisken? undrade fiskaren.
-Du kan sälja den och tjäna mer pengar, blev svaret. Med pengarna kan du köpa en motor till din båt. Sen kan du åka längre ut på havet och fiska på djupare vatten, fånga mer fisk och köpa nylonnät. Det kan ge dig ännu mer fisk och ännu mer pengar. Snart kommer du att ha tillräckligt med pengar för att köpa en båt till. Sen kan du bygga upp en hel fiskeflotta, sälja den och tjäna massor med pengar
-Vad ska jag göra sen? frågade fiskaren.
-Sen kan du varva ner, ta det lugnt och njuta av livet, sa affärsmannen.
-Det är ju precis vad jag gör.
torsdag 7 april 2011
Sea Shepherd Conservation Society
Sea Shepherd Conservation Society är en icke vinstdrivande miljöorganisation baserad i Friday Harbor i delstaten Washington i USA samt i Melbourne, Australien, varifrån de övervakar sina operationer på det södra halvklotet.
Organisationen grundades 1977 som en icke vinstdrivande organisation för att fungera som en miljöorganisation som framförallt skyddar världens marina djurliv. Grundare var kanadensaren Paul Watson, en tidig medlem i miljöorganisationen Greenpeace, som uteslöts ur organisationen efter en dispyt med organisationen angående dess brist på rent handgripligt agerande.
Peter Hammarstedt, förste styrman på M/Y Steve Irwin som tillhör miljöorganisationen Sea Shepherd Conservation Society. Sedan han var 18 år gammal har han riskerat mitt liv för att rädda valar.
Sea Shepherd Conservation Society har som mål att upprätthålla internationella överenskommelser när det gäller havet och dess invånare. Sedan 1997 har organisationen sänkt tio illegala valfångstfartyg och rammat ytterligare sju stycken till havs. Detta utan att någon människa kommit till skada och utan att dömas för något brott. Dom mäter sin framgång efter hur många levande havsdjur och varelser dom räddar och hur många kriminella verksamheter vi sätter stopp för. Dom skiljer sig från organisationer som Greenpeace, som nöjer sig med att observera och dokumentera. Vi menar att det inte räcker - för att förhindra att valar dödas måste man handgripligen stoppa valjakten.
Organisationen grundades 1977 som en icke vinstdrivande organisation för att fungera som en miljöorganisation som framförallt skyddar världens marina djurliv. Grundare var kanadensaren Paul Watson, en tidig medlem i miljöorganisationen Greenpeace, som uteslöts ur organisationen efter en dispyt med organisationen angående dess brist på rent handgripligt agerande.
För bara några månader sedan befann Peter i Södra Ishavet där Japan årligen dödar nästan ett tusen valar. Detta i ett område där valar är skyddade mot jakt enligt internationella lagar och trots ett generellt internationellt förbjud för all kommersiell valfångst.
Var går gränsen mellan våld och icke-våld? För Peter går gränsen vid skada mot egendom som används för att begå en kriminell handling. Det finns ingen skillnad mellan en japansk valfångare och tjuvskytte av elefanter med avsikt att komma åt elfenben i Afrika förutom storleken på den förras plånbok. Sedan den Internationella valfångstkommittén förbjöd den kommersiella valfångsten 1986 är det olagligt att bedriva valfångst. Tyvärr ser ingen till att lagen efterföljs och i över två decennier har Japan, Norge och Island tillsammans slaktat mer an 25 000 valar.
Lagarna som behövs för att skydda haven och dess levande invånare finns redan. Det som saknas är några som upprätthåller lagen. När länder och dess myndigheter saknar antingen den politiska viljan eller den ekonomiska möjligheten att skydda havet och dess invånare så ser Peter ingen annan lösning än att individer tar på sig det ansvaret. Därmed ser han ingen skillnad mellan att ramma ett valfångstfartyg ute till havs och när ett polisfordon tvingas köra in i en flyktbil på väg från ett bankrån. Om existerande lagar inte efterföljs och ingen ingriper har medborgarna inget annat val än att ingripa själva och se till att lagarna efterlevs.
Organisationen och jag drar oss inte for att förstöra de verktyg som används for att begå illegal jakt på valar. Ett valfångstfartyg har inte förmåga att känna smärta, men det har valen. Peter har sett en val sakta drunkna i sitt eget blod efter att ha harpunerats sju gånger. Det tog nästan en halvtimme innan hon dog. Hennes skrik av smärta och ångest kunde höras på långt avstånd och lät som en människas skrik.
När japanska valfångare dödar utrotningshotade valar i ett valskyddsområde trots ett internationellt förbud, förväntas Peter då bara sitta stilla och titta på dödandet? Eller har han en skyldighet att använda alla till buds stående medel, så länge varken djur eller människa kommer till skada, för att stoppa den olagliga slakten? Den japanska valfångstflottan som precis återvänt till Japan gick miste om 305 valar på grund av vårt agerande.
Genom historien har människor riskerat sina liv för något större än sig själv. Folk går i krig, och till och med dödar andra människor, för mindre hederlig uppdrag som att försvara någon annans ojlefält. Är det då märkligt att en person riskerar sitt liv, eller till och med krigar, för att rädda en levande varelse från utrotning?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)