Sea Shepherd Conservation Society

Sea Shepherd Conservation Society är en icke vinstdrivande miljöorganisation baserad i Friday Harbor i delstaten Washington i USA samt i Melbourne, Australien, varifrån de övervakar sina operationer på det södra halvklotet.
Organisationen grundades 1977 som en icke vinstdrivande organisation för att fungera som en miljöorganisation som framförallt skyddar världens marina djurliv. Grundare var kanadensaren Paul Watson, en tidig medlem i miljöorganisationen Greenpeace, som uteslöts ur organisationen efter en dispyt med organisationen angående dess brist på rent handgripligt agerande.

Peter Hammarstedt, förste styrman på M/Y Steve Irwin som tillhör miljöorganisationen Sea Shepherd Conservation Society. Sedan han var 18 år gammal har han riskerat mitt liv för att rädda valar.

För bara några månader sedan befann Peter i Södra Ishavet där Japan årligen dödar nästan ett tusen valar. Detta i ett område där valar är skyddade mot jakt enligt internationella lagar och trots ett generellt internationellt förbjud för all kommersiell valfångst.

Sea Shepherd Conservation Society har som mål att upprätthålla internationella överenskommelser när det gäller havet och dess invånare. Sedan 1997 har organisationen sänkt tio illegala valfångstfartyg och rammat ytterligare sju stycken till havs. Detta utan att någon människa kommit till skada och utan att dömas för något brott. Dom mäter sin framgång efter hur många levande havsdjur och varelser dom räddar och hur många kriminella verksamheter vi sätter stopp för. Dom skiljer sig från organisationer som Greenpeace, som nöjer sig med att observera och dokumentera. Vi menar att det inte räcker - för att förhindra att valar dödas måste man handgripligen stoppa valjakten.

Var går gränsen mellan våld och icke-våld? För Peter går gränsen vid skada mot egendom som används för att begå en kriminell handling. Det finns ingen skillnad mellan en japansk valfångare och tjuvskytte av elefanter med avsikt att komma åt elfenben i Afrika förutom storleken på den förras plånbok. Sedan den Internationella valfångstkommittén förbjöd den kommersiella valfångsten 1986 är det olagligt att bedriva valfångst. Tyvärr ser ingen till att lagen efterföljs och i över två decennier har Japan, Norge och Island tillsammans slaktat mer an 25 000 valar.

Lagarna som behövs för att skydda haven och dess levande invånare finns redan. Det som saknas är några som upprätthåller lagen. När länder och dess myndigheter saknar antingen den politiska viljan eller den ekonomiska möjligheten att skydda havet och dess invånare så ser Peter ingen annan lösning än att individer tar på sig det ansvaret. Därmed ser han ingen skillnad mellan att ramma ett valfångstfartyg ute till havs och när ett polisfordon tvingas köra in i en flyktbil på väg från ett bankrån. Om existerande lagar inte efterföljs och ingen ingriper har medborgarna inget annat val än att ingripa själva och se till att lagarna efterlevs.

Organisationen och jag drar oss inte for att förstöra de verktyg som används for att begå illegal jakt på valar. Ett valfångstfartyg har inte förmåga att känna smärta, men det har valen. Peter har sett en val sakta drunkna i sitt eget blod efter att ha harpunerats sju gånger. Det tog nästan en halvtimme innan hon dog. Hennes skrik av smärta och ångest kunde höras på långt avstånd och lät som en människas skrik.

När japanska valfångare dödar utrotningshotade valar i ett valskyddsområde trots ett internationellt förbud, förväntas Peter då bara sitta stilla och titta på dödandet? Eller har han en skyldighet att använda alla till buds stående medel, så länge varken djur eller människa kommer till skada, för att stoppa den olagliga slakten? Den japanska valfångstflottan som precis återvänt till Japan gick miste om 305 valar på grund av vårt agerande.

Genom historien har människor riskerat sina liv för något större än sig själv. Folk går i krig, och till och med dödar andra människor, för mindre hederlig uppdrag som att försvara någon annans ojlefält. Är det då märkligt att en person riskerar sitt liv, eller till och med krigar, för att rädda en levande varelse från utrotning?