Sammanfattning
Jag har valt att skriva om ADD som är en undergrupp till ADHD. Jag tänker ta upp skillnaderna mellan diagnoserna. Syftet är att skapa förståelse för ADD. Allt fler barn diagnostiseras idag med ADHD. Det beror troligtvis på att funktionshindret ADHD på senare år studerats i större omfattning, vilket nu leder till att kunskapen ökat inom sjukvården samt hos föräldrar och lärare.
Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Bakgrund
2.1 Faktabeskrivning ADHD
2.2 Skillnaderna mellan ADHD och ADD
3. Syfte
4. Metod
5. Resultat
6. Diskussion/slutsats
7. Mina egna erfarenheter om ADD
Jag har valt att skriva om ADD som är en undergrupp till ADHD. Jag tänker ta upp skillnaderna mellan diagnoserna. Syftet är att skapa förståelse för ADD. Allt fler barn diagnostiseras idag med ADHD. Det beror troligtvis på att funktionshindret ADHD på senare år studerats i större omfattning, vilket nu leder till att kunskapen ökat inom sjukvården samt hos föräldrar och lärare.
Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Bakgrund
2.1 Faktabeskrivning ADHD
2.2 Skillnaderna mellan ADHD och ADD
3. Syfte
4. Metod
5. Resultat
6. Diskussion/slutsats
7. Mina egna erfarenheter om ADD
Källförteckning
1.Inledning
ADD (Attention Deficit Disorder) är den ouppmärksamma formen, utan hyperaktivitet.
En del har snarare lägre aktivitetsnivå än normalt. I klinisk praxis och vardagslag används därför ibland termen ADD (Attention Deficit Disorder) eller AD(H)D för att karakterisera den grupp som har huvudsakligen uppmärksamhetsproblem enligt ovan men som inte är hyperaktiva/impulsiva. Barn som har mest av den ouppmärksamma formen av ADHD dagdrömmer och har svårt att fokusera, har ofta svårt att organisera sina uppgifter eller aktiviteter, följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår uppgifterna) .
2.Bakgrund
2.1 Faktabeskrivning ADHD
Det har funnits många benämningar på barn som har uppmärksamhetsstörningar
och svårigheter med att kontrollera impulser och aktivitetsgrad.
ADHD är den idag mest använda benämningen. Det är den oftast identifierade
diagnosen för beteendeproblem i barndomen. ADHD är en förkortning
av engelskans ” attention deficit hyperactivity disorder” vilket brukar
översättas med ”uppmärksamhetsstörning med överaktivitet”. Ungefär tre till
sex procent av alla barn i skolåldern beräknas ha ADHD. Det är två till tre
gånger vanligare hos pojkar än flickor. Ursprungligen beskrevs ADHD
hos barn. Idag vet man att ADHD också finns hos ungdomar och vuxna.
På senare tid har ett växande intresse riktats mot utformning och
effekter av olika stödåtgärder och behandlingsmetoder. Även kunskapen
om att ADHD inte ”växer bort” är relativt ny. Det gör att det i dagsläget
inte finns lika mycket forskning om verkningsfulla insatser vid ADHD hos
vuxna. Enligt DSM-IV finns det tre olika undergrupper av ADHD:
ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning
ADHD med i huvudsak hyperaktivitet/impulsivitet
ADHD med en kombination av båda, dvs. ADHD av kombinerad typ.
2.2 Skillnaderna mellan ADHD och ADD
För diagnosen ADHD med hyperaktivitet/impulsivitet krävs enligt DSMIV
att minst sex av följande kriterier är uppfyllda:
a) har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta
still
b) lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen
förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund
c) springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses
lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan det vara begränsat
till en subjektiv känsla av rastlöshet)
d) har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla
e) verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv”
f) pratar ofta överdrivet mycket
g) kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt
h) har ofta svårt att vänta på sin tur
För diagnosen ADD med uppmärksamhetsstörning krävs enligt DSMIV
minst sex av följande symtom:
a) är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbete, yrkesliv
eller andra aktiviteter
b) har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar
c) verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal
d) följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra
skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på
att personen inte förstår instruktionerna)
e) har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter
f) undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver
mental uthållighet (t.ex. skolarbete eller läxor)
g) tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t.ex.
leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg)
h) är ofta lättdistraherad av yttre stimuli
i) är ofta glömsk i det dagliga livet.
Skillnaderna mellan ADHD och ADD är väldigt tydliga, som natt och dag.
3.Syfte
Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om ADD, som är mycket vanligare än vad man förr trodde.
4.MetodJag har sökt efter information på Internet bara, eftersom det inte finns speciellt mycket om bara ADD ännu.
1.Inledning
ADD (Attention Deficit Disorder) är den ouppmärksamma formen, utan hyperaktivitet.
En del har snarare lägre aktivitetsnivå än normalt. I klinisk praxis och vardagslag används därför ibland termen ADD (Attention Deficit Disorder) eller AD(H)D för att karakterisera den grupp som har huvudsakligen uppmärksamhetsproblem enligt ovan men som inte är hyperaktiva/impulsiva. Barn som har mest av den ouppmärksamma formen av ADHD dagdrömmer och har svårt att fokusera, har ofta svårt att organisera sina uppgifter eller aktiviteter, följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår uppgifterna) .
2.Bakgrund
2.1 Faktabeskrivning ADHD
Det har funnits många benämningar på barn som har uppmärksamhetsstörningar
och svårigheter med att kontrollera impulser och aktivitetsgrad.
ADHD är den idag mest använda benämningen. Det är den oftast identifierade
diagnosen för beteendeproblem i barndomen. ADHD är en förkortning
av engelskans ” attention deficit hyperactivity disorder” vilket brukar
översättas med ”uppmärksamhetsstörning med överaktivitet”. Ungefär tre till
sex procent av alla barn i skolåldern beräknas ha ADHD. Det är två till tre
gånger vanligare hos pojkar än flickor. Ursprungligen beskrevs ADHD
hos barn. Idag vet man att ADHD också finns hos ungdomar och vuxna.
På senare tid har ett växande intresse riktats mot utformning och
effekter av olika stödåtgärder och behandlingsmetoder. Även kunskapen
om att ADHD inte ”växer bort” är relativt ny. Det gör att det i dagsläget
inte finns lika mycket forskning om verkningsfulla insatser vid ADHD hos
vuxna. Enligt DSM-IV finns det tre olika undergrupper av ADHD:
ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning
ADHD med i huvudsak hyperaktivitet/impulsivitet
ADHD med en kombination av båda, dvs. ADHD av kombinerad typ.
2.2 Skillnaderna mellan ADHD och ADD
För diagnosen ADHD med hyperaktivitet/impulsivitet krävs enligt DSMIV
att minst sex av följande kriterier är uppfyllda:
a) har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta
still
b) lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen
förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund
c) springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses
lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan det vara begränsat
till en subjektiv känsla av rastlöshet)
d) har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla
e) verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv”
f) pratar ofta överdrivet mycket
g) kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt
h) har ofta svårt att vänta på sin tur
För diagnosen ADD med uppmärksamhetsstörning krävs enligt DSMIV
minst sex av följande symtom:
a) är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbete, yrkesliv
eller andra aktiviteter
b) har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar
c) verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal
d) följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra
skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på
att personen inte förstår instruktionerna)
e) har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter
f) undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver
mental uthållighet (t.ex. skolarbete eller läxor)
g) tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t.ex.
leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg)
h) är ofta lättdistraherad av yttre stimuli
i) är ofta glömsk i det dagliga livet.
Skillnaderna mellan ADHD och ADD är väldigt tydliga, som natt och dag.
3.Syfte
Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om ADD, som är mycket vanligare än vad man förr trodde.
4.MetodJag har sökt efter information på Internet bara, eftersom det inte finns speciellt mycket om bara ADD ännu.
Resultat
Ångest, depression och tvångssymtom
Det är mycket vanligt att barn och ungdomar med ADD är ängsliga, osäkra och saknar tilltro till sin förmåga. En del döljer det genom en tuff framtoning medan andra är tillbakadragna och ledsna. Några har korta perioder av nedstämdhet medan andras sinnestämning nästan ständigt präglas av depressiva känslor. Vissa utvecklar en egentlig depression.
Ångest, depression och tvångssymtom
Det är mycket vanligt att barn och ungdomar med ADD är ängsliga, osäkra och saknar tilltro till sin förmåga. En del döljer det genom en tuff framtoning medan andra är tillbakadragna och ledsna. Några har korta perioder av nedstämdhet medan andras sinnestämning nästan ständigt präglas av depressiva känslor. Vissa utvecklar en egentlig depression.
En del barn med ADD upplever stark oro eller till och med ångest inför vissa företeelser, som t.ex. att gå till skolan. Depression hos barn tar sig andra uttryck än hos vuxna vilket gör att deprimerade barn ofta blir missuppfattade. Depression hos barn visar sig ofta som ett ledset och irriterat humör och ointresse för sådant som tidigare varit lockande. Dåligt humör, olust, ilska vid små motgångar och protester kan vara tecken på att barnet är deprimerat.
Det är också möjligt att trots och uppförandeproblem kan vara en del av ADHD-bilden. Oavsett uppkomstmekanismer är det angeläget att vid varje utredning av ett barn med ADHD analysera om barnet också har andra problem. Förekomst av sådana har stor betydelse för behandlingens inriktning.
Troliga orsaker till ADD
Vetenskapliga familje-, adoptions- och tvillingstudier har under de senaste
årtiondena visat att det finns en hög grad av ärftlighet vid ADD. Ärftligheten förmedlas via vissa gener. Generna kontrollerar de signalämnensom överför information mellan hjärnans celler. Brist på vissa av dessa eller nedsatt verkan av dem i vissa delar av hjärnan ger förändringar av psykologiska/kognitiva funktioner som t.ex. kan innebära att barnet inte
kan reglera sitt beteende. Det leder i sin tur till de typiska symtomen på ADD i form av rastlöshet, uppmärksamhetsproblem och impulsivitet.
Men hjärnans utveckling påverkas förstås också av upplevelser och erfarenheter.
Både arv och miljö spelar således roll för hur problemen vid ADD kommer till uttryck. Sedan länge har man känt till att barn som varit med om komplikationer under graviditet, förlossning och nyföddhetstid oftare än andra barn har neurologiska avvikelser, inlärningsproblem och beteendeproblem. Studier av vilka belastningar som barn med ADD haft tidigt i livet visar att det någon enstaka gång handlat om en dramatisk faktor som t.ex. en hjärnblödning.
Oftare handlar det om tecken på bristande syre- eller näringstillförsel till fostrets hjärna, för tidig födsel och låg födelsevikt. Det finns ett samband mellan alkoholmissbruk under graviditeten och uppkomsten av ADHD-liknande symtom hos barn. Mödrar som röker under graviditet får oftare än andra mödrar barn med ADHD men förklaringen till detta är inte klarlagd.
Behandling för barn med ADD
Det finns sedan lång tid erfarenheter av behandling med läkemedel som kan, om inte bota så i varje fall mildra svårigheterna vid ADD. De som visats ha bäst effekt och samtidigt har relativt få biverkningar är de som benämns centralstimulantia (med läkemedelsnamn som Ritalin, Amfetamin). De påverkar signalsubstanser (framför allt dopamin och noradrenalin) i hjärnan. Centralstimulantia förbättrar koncentrationsförmågan och minskar överaktivitet och impulsivitet. Därigenom förbättras barnets sätt att fungera.
Samvaron med andra underlättas och misslyckandena i vardagen blir färre.
Barnet har också lättare att klara skolan. Dessutom tycks medicinen förbättra kognitiva funktioner som att tänka ut lösningar på problem.
Det är också möjligt att trots och uppförandeproblem kan vara en del av ADHD-bilden. Oavsett uppkomstmekanismer är det angeläget att vid varje utredning av ett barn med ADHD analysera om barnet också har andra problem. Förekomst av sådana har stor betydelse för behandlingens inriktning.
Troliga orsaker till ADD
Vetenskapliga familje-, adoptions- och tvillingstudier har under de senaste
årtiondena visat att det finns en hög grad av ärftlighet vid ADD. Ärftligheten förmedlas via vissa gener. Generna kontrollerar de signalämnensom överför information mellan hjärnans celler. Brist på vissa av dessa eller nedsatt verkan av dem i vissa delar av hjärnan ger förändringar av psykologiska/kognitiva funktioner som t.ex. kan innebära att barnet inte
kan reglera sitt beteende. Det leder i sin tur till de typiska symtomen på ADD i form av rastlöshet, uppmärksamhetsproblem och impulsivitet.
Men hjärnans utveckling påverkas förstås också av upplevelser och erfarenheter.
Både arv och miljö spelar således roll för hur problemen vid ADD kommer till uttryck. Sedan länge har man känt till att barn som varit med om komplikationer under graviditet, förlossning och nyföddhetstid oftare än andra barn har neurologiska avvikelser, inlärningsproblem och beteendeproblem. Studier av vilka belastningar som barn med ADD haft tidigt i livet visar att det någon enstaka gång handlat om en dramatisk faktor som t.ex. en hjärnblödning.
Oftare handlar det om tecken på bristande syre- eller näringstillförsel till fostrets hjärna, för tidig födsel och låg födelsevikt. Det finns ett samband mellan alkoholmissbruk under graviditeten och uppkomsten av ADHD-liknande symtom hos barn. Mödrar som röker under graviditet får oftare än andra mödrar barn med ADHD men förklaringen till detta är inte klarlagd.
Behandling för barn med ADD
Det finns sedan lång tid erfarenheter av behandling med läkemedel som kan, om inte bota så i varje fall mildra svårigheterna vid ADD. De som visats ha bäst effekt och samtidigt har relativt få biverkningar är de som benämns centralstimulantia (med läkemedelsnamn som Ritalin, Amfetamin). De påverkar signalsubstanser (framför allt dopamin och noradrenalin) i hjärnan. Centralstimulantia förbättrar koncentrationsförmågan och minskar överaktivitet och impulsivitet. Därigenom förbättras barnets sätt att fungera.
Samvaron med andra underlättas och misslyckandena i vardagen blir färre.
Barnet har också lättare att klara skolan. Dessutom tycks medicinen förbättra kognitiva funktioner som att tänka ut lösningar på problem.
Den förbättrar också finmotoriken och minskar humörsvängningar. Effekten av centralstimulantia på barn med i huvudsak uppmärksamhetsproblem är mindre väl dokumenterad. Andra saker man kan göra för att underlätta för personer med ADD är:
• Behov finns av olika hjälpmedel för att organisera/planera vardagen. Tex. påminnare, almanacka och ”kom ihåg tavla”.
• Vissa personer har stort behov av påputtning (starthjälp) för att t ex komma igång med sysslor eller få ett ärende gjort.
• Lägga in täta raster för att kunna bibehålla koncentration vid t ex arbets- och skoluppgifter.
• Hjälpa till att hitta fungerande rutiner. Exempelvis kan det vara ett städschema eller att ha bestämda platser för saker och ting t ex post.
• Vid information: Ge både muntliga och skriftliga instruktioner.
• Ge stöd i att beräkna tid. – Vad är rimligt att hinna med under en halvtimma?
• Stöd personen genom att göra saker tillsammans. Detta hjälper honom/henne att få saker gjorda och skapa rutiner.
• Behov finns av olika hjälpmedel för att organisera/planera vardagen. Tex. påminnare, almanacka och ”kom ihåg tavla”.
• Vissa personer har stort behov av påputtning (starthjälp) för att t ex komma igång med sysslor eller få ett ärende gjort.
• Lägga in täta raster för att kunna bibehålla koncentration vid t ex arbets- och skoluppgifter.
• Hjälpa till att hitta fungerande rutiner. Exempelvis kan det vara ett städschema eller att ha bestämda platser för saker och ting t ex post.
• Vid information: Ge både muntliga och skriftliga instruktioner.
• Ge stöd i att beräkna tid. – Vad är rimligt att hinna med under en halvtimma?
• Stöd personen genom att göra saker tillsammans. Detta hjälper honom/henne att få saker gjorda och skapa rutiner.
6.Diskussion/slutsats
Det finns en omfattande internationell forskning om ADHD. Kunskapen växer snabbt, vilket bidrar till förbättrade metoder för behandling. Personer med ADHD har rätt till vård och behandling i enlighet med den kunskap som finns idag. Det betyder att många olika verksamheter i samhället måste förstå och hantera svårigheter som personer med ADD har.
Bara att känna till hur ett barn med ADD tänker och lär sig kan spela en viktig roll. Det kan vara hela skillnaden mellan att ha en elev som ständigt hamnar på efterkälken och att samma elev i stället tillhör klassens ljus, eller åtminstone klarar sig bra.
Det finns en omfattande internationell forskning om ADHD. Kunskapen växer snabbt, vilket bidrar till förbättrade metoder för behandling. Personer med ADHD har rätt till vård och behandling i enlighet med den kunskap som finns idag. Det betyder att många olika verksamheter i samhället måste förstå och hantera svårigheter som personer med ADD har.
Bara att känna till hur ett barn med ADD tänker och lär sig kan spela en viktig roll. Det kan vara hela skillnaden mellan att ha en elev som ständigt hamnar på efterkälken och att samma elev i stället tillhör klassens ljus, eller åtminstone klarar sig bra.
7. Mina egna erfarenheter om ADD.
Jag har själv mina erfarenheter om ADD, eftersom jag själv har det. Jag har ända sen jag började skolan haft problem med mina studier, har haft det svårt att ta till mig det läraren t.ex. går igenom på lektionerna, jag förstår vad vi ska göra men när vi sen ska sätta igång så är det som jag blir precis tom i huvudet. Det var sommaren 2010 som jag fick göra min utredning så jag har inte vetat om det så länge än. Jag fick tips från en tjej i min klass att testa mig för att se om jag har någon koncentrationstörning av något slag, hon har själv ADHD så hon kände igen mycket av de svårigheter jag hade. Det känns skönt att fått veta vad mina svårigheter beror på och har börjat min behandling. Mina syntom jag har problem med är att jag ofta känner mig ängslig, osäker och saknar tilltro till min förmåga. Får mig att känna tillbakadragen och ledsen. Har korta perioder av nedstämdhet och sinnestämning nästan ständigt präglas av depressiva känslor. Upplever stark oro eller till och med ångest inför vissa företeelser, som t.ex. att gå till skolan. När jag hamnar i mina depressioner blir jag oftast ledsen och på irriterat humör och blir ointresserad för sådant som tidigare varit lockande. Men det har blivit betydligt bättre sen jag börja med medicinerna, känner att jag mer kan fokusera på mina studier utan svårigheter och att jag mer kan kontrollera mina känslor. Visst går jag inte helt utan att nån gång att hamna i små depressioner då och då, men jag tar mig lättare ur dessa perioder idag än vad jag gjorde förr. Förhoppningsvis kommer jag väl slippa dessa syntom och depressioner en dag, men än så länge har jag bara börjat min behandling, så jag har fortfarande en lång resa kvar att gå tills jag känner så pass stabilitet i mitt liv och kanske slipper medicinerna för gott.
Källförteckning
Källor:www.frkf.wordpress.com
www.adhdforum.se
www.dagoholm.se
www.adhdinfo.se
www.web4health.info
http://www.janssen-cilag.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar